Att bygga damm själv är ett av de mest effektfulla sätten att förvandla en vanlig trädgård till något riktigt magiskt. Vattnets lugnande porl, speglingarna i vattenytan och känslan av att ha skapat ett levande ekosystem lockar många – och det är inte så svårt som det låter. Här får du veta exakt hur du gör, från val av plats till färdig damm med växter och eventuellt vattenfall. Dessutom går vi igenom hur du kan bygga damm utan duk eller göra den extra stämningsfull med porlande ljud och smarta detaljer.

Så väljer du rätt plats i trädgården

Rätt placering av dammen är avgörande för hur väl den kommer att fungera – både estetiskt och praktiskt. Välj en plats där du ofta vistas, som i närheten av uteplatsen eller där du ser den från köksfönstret. En vackert placerad damm är som ett levande smycke i trädgården och bör synas och höras.

Tänk på att undvika områden under stora lövträd – löv som faller ner kan orsaka övergödning och kräver ständigt underhåll. Samtidigt bör platsen inte ligga i helskugga. Växterna behöver sol för att trivas, och vattenytan behöver värme för att locka till sig groddjur och insekter. En bra riktlinje är minst fem timmar sol per dag. Se också till att dammen inte placeras för nära näringsrika områden som komposter, vilket annars riskerar att störa vattenbalansen.

Planera formen – kvadratisk, naturlig eller något mitt emellan?

Formen påverkar både dammens utseende och känslan den ger. En organisk, slingrande form ger en naturlig look och smälter ofta bättre in i omgivningen. Vill du ha en mer modern eller stilren trädgård, kanske en geometrisk form passar bättre. Du kan använda en trädgårdsslang eller rep för att testa olika former innan du bestämmer dig.

För att få en verklighetsnära bild är det smart att markera ytan med sprejfärg – på så sätt ser du hur stor dammen faktiskt kommer att kännas. Många upplever nämligen att dammen ser mindre ut när den väl är färdig än när du planerar den. Tänk därför ett steg större än din första tanke.

Grävning och grundläggning – starta med rätt förutsättningar

Att gräva dammen är det tyngsta momentet, men med rätt plan kan du spara både tid och rygg. Gräv olika nivåer i dammen – grunda kanter för sumpväxter, mellanpartier för undervattensväxter och ett djupare område för flytbladsväxter som näckrosor. Minst 50–70 cm på djupaste stället är bra.

När du grävt klart, ta bort alla vassa föremål som stenar och rötter. Lägg ett lager sand, 5–10 cm tjockt, i botten och packa det noggrant. Ovanpå detta lägger du en skyddsmatta, och därefter dammduken. Duken ska täcka hela dammen och gå upp en bit över kanterna. Lägg några stenar runt om för att hålla den på plats när du börjar fylla på vatten.

Bygga damm utan duk – fungerar det?

Ja, det går faktiskt att bygga damm utan duk om du har rätt jordförhållanden. Har du lerjord, kan du packa leran hårt i botten och på sidorna för att skapa en naturlig tätning. Det kräver mer arbete och lite tålamod, men det är ett charmigt och miljövänligt alternativ.

Ett annat sätt att slippa duk är att gräva ner ett färdigt kärl – till exempel en plastbalja, tunna eller annan behållare. Perfekt för små trädgårdar eller dig som vill testa innan du ger dig på något större. Även en liten damm på 40 cm djup kan bli ett hem för groddjur och vattenväxter, och det är betydligt bättre än ingen damm alls.

Så får du cirkulation och friskt vatten

En damm utan cirkulation förvandlas snabbt till en grön sörja. Därför behöver du en pump som håller vattnet i rörelse. Den förhindrar att alger får fäste och ger syre till både växter och djur. Välj en pump som kan cirkulera dammens hela vattenvolym på två timmar. Placera den på en flat sten så att den inte sjunker ner i bottenslam.

För att ytterligare förbättra vattenkvaliteten, investera i ett bra filter. Det hjälper till att fånga upp smuts och ger växterna bästa möjliga förutsättningar.

Bygga damm med vattenfall – skapa ljud och rörelse

Ett vattenfall gör underverk för stämningen. Porlande ljud har en otroligt lugnande effekt och hjälper samtidigt till att syresätta vattnet. För att skapa ett vattenfall behöver du höjdskillnad, en pump med tillräcklig kapacitet och en bra slang.

Så här kan du skapa en enkel variant:

• Bygg upp en liten kulle av jord eller sten vid dammens kant.

• Lägg slangen från pumpen upp till toppen.

• Täck med platta stenar och göm slangen.

• Låt vattnet rinna i små nivåer – det ger ett naturligt intryck.

Med tiden kommer alger att växa på stenarna, vilket bara förstärker det naturliga intrycket.

Växter du inte vill vara utan

Vattenväxter är inte bara vackra – de håller också vattnet rent genom att ta upp näring som annars skulle göda alger. Plantera växterna i olika zoner beroende på djupet. Använd jord avsedd för dammväxter eller grovkornig sand. Undvik vanlig trädgårdsjord som lätt grumlar vattnet.

Här är några växter du bör kika efter:

• Näckrosor – för djupare vattenytor

• Dyblad – små näckrosliknande blad, perfekta för mindre dammar

• Vattenmynta – doftar gott och trivs nära strandkanten

• Fackelblomster – dekorativ och bra för pollinatörer

• Pilört – växer både i och runt dammen

Lägg några näringskulor vid varje planta för bästa start.

Bygga damm i trädgården – det här får du inte missa

Att bygga en damm i trädgården handlar inte bara om estetik – det är också en chans att skapa biologisk mångfald. Grodor, trollsländor och fåglar kommer gärna på besök. Men med det följer också ansvar.

Ha flacka stränder eller ett staket om du har barn. Lägg i död ved som hjälp till djur som ramlat i att ta sig upp. Undvik att ha fiskar, de förstör lätt ekosystemet genom att äta upp insektslarver och grodyngel. Tänk också på att en damm kräver viss skötsel – ta bort döda växter på våren och håll koll på algtillväxt.

Enkla knep för att dekorera runt dammen

När dammen är klar är det dags att göra området runtom trivsamt. Använd natursten, grusgångar och krukor med fuktälskande växter. Bygg gärna en liten bänk eller sittplats i närheten där du kan sitta och lyssna på vattnet.

Några idéer för att höja helhetsintrycket:

• Lägg stenar i olika storlekar längs kanterna

• Plantera gräs eller ormbunkar för en lummig känsla

• Sätt solcellsbelysning vid vattnet för vacker kvällsstämning

• Använd drivved eller små broar för att skapa detaljer

På bara några dagar kan du skapa en plats som känns som en annan värld – och du har gjort det helt själv.

Att bygga damm själv är inte bara ett projekt, det är starten på ett nytt sätt att uppleva din trädgård.

Att dekorera med sten i trädgården är ett av de mest effektiva sätten att förvandla en vanlig gräsmatta eller trist rabatt till något riktigt inspirerande. Sten ger struktur, färgvariation och en känsla av design som inte kräver särskilt mycket underhåll. Oavsett om du vill skapa ett stramt och stilrent uttryck eller en mer naturlik miljö finns det dekorstenar som passar. Du kan dessutom använda sten i både stora och små trädgårdar – det handlar bara om att planera rätt.

Välj rätt dekorsten för rätt plats

Att välja rätt dekorsten är som att välja rätt färg på väggen inomhus – det påverkar hela känslan. Fundera på vilken funktion stenen ska ha. Ska du gå på den? Då passar mindre stenar bäst eftersom de är bekväma för fötterna. Ska du bara skapa en dekorativ yta? Då kan större stenar vara mer effektfulla och kräver dessutom mindre mängd per kvadratmeter.

Tänk också på färg och textur. En ljus sten kan göra en skuggig hörna ljusare, medan mörk sten ger djup och dramatik. Det finns tumlade stenar med mjuka kanter som ger ett mer ombonat intryck, eller krossad sten som känns lite råare. Här är det bara din smak som avgör.

Vill du ha en enhetlig känsla i hela trädgården kan du välja samma sorts sten i olika storlekar – till exempel en ljus marmorkross i gångarna och större block av samma sten i rabatterna. Det blir både enhetligt och variationsrikt på samma gång.

Så förbereder du marken innan du lägger sten

Förarbetet är avgörande när du ska lägga sten i trädgården. Gör du inte ett ordentligt grundarbete kommer resultatet att försämras med tiden. Börja med att rensa bort allt ogräs och jämna till marken. Gräv ur om det behövs – särskilt om du planerar att ha gångar eller sittplatser där stabilitet är viktig.

Nästa steg är att rulla ut en fiberduk över hela ytan. Fiberduken är din bästa vän – den hindrar stenarna från att sjunka ner i jorden, skyddar mot ogräs och gör att resultatet håller sig snyggt över tid. För rabatter kan du välja en svart ogräsduk som dessutom skyddar rötterna från UV-strålning.

När duken ligger på plats, lägg ut stenen i ett tillräckligt tjockt lager. En bra riktlinje är 3–5 cm för mindre stenar och något mer för större fraktioner. Använder du riktigt grov sten, som 30–60 mm, behöver du kanske lägga 7–10 cm för att duken inte ska synas.

Stora stenar i trädgården ger karaktär och kontrast

En stor sten i trädgården kan vara mer än bara en dekoration – den kan bli ett naturligt konstverk. Placera till exempel en stor sten mitt i en gräsmatta eller i en rabatt, gärna tillsammans med några barrväxter eller stenpartiväxter. Det skapar ett blickfång som ser både genomtänkt och naturligt ut.

Stora stenar kan också fungera som funktionella element – en sittplats, ett bord eller till och med som en del av en mur. Det finns många sätt att integrera dem och de ger alltid en stark visuell effekt. Du kan också använda flera stenar i olika höjd för att skapa en liten ”bergsformation” som förändrar landskapet i din trädgård och ger en känsla av vild natur.

Inspireras av sten i trädgården – bilder ger idéer

Om du fastnat i planeringen – kolla på bilder. Det är ett perfekt sätt att se hur andra använt sten för att skapa olika känslor och stilar. Du kanske märker att du dras till ljus marmor, naturlig skiffer eller färgade singlar. Genom att studera andras lösningar får du idéer på färgval, kombinationer och mönster du själv kanske inte tänkt på.

Leta efter inspiration i trädgårdsbloggar, magasin, Pinterest eller i butikers bildgallerier. Du kan till och med fota fina lösningar hos vänner och bekanta. Glöm inte heller att det ibland kan räcka med ett oväntat inslag, som en ovanlig färg på stenen, för att din trädgård ska få sin egen unika karaktär.

Så blandar du sten och betong i trädgården

Sten och betong i trädgården är en stilren och funktionell kombination. Betong ger struktur och stabilitet medan sten bidrar med färg, textur och liv. Ett klassiskt exempel är att lägga stora betongplattor i en gång och fylla mellanrummen med dekorsten. Det ger både en praktisk och vacker yta.

Du kan också använda betong för att skapa låga murar eller upphöjda planteringar som ramas in med dekorsten. Eller varför inte lägga trampstenar i betong mitt i en stenbädd som leder till en sittplats? Betong ger stadga och form – sten ger känsla och nyans. Kombinationen gör att din trädgård känns både modern och varm på samma gång.

Så håller du dekorstenen ren och snygg

När stenen väl ligger på plats vill du förstås att den ska se lika fräsch ut som när du lade den. Börja med att spola av all sten efter utläggning – då får du bort damm och får se stenens riktiga färg. Vissa stenar, som vit marmor eller svart skiffer, blir nästan självlysande när de är rena.

Med tiden kommer löv, jord och annat skräp att hamna bland stenarna. Det gör inget – så länge du rensar bort det med jämna mellanrum. Använd en kratta, lövblås eller bara händerna. Ju oftare du rensar, desto mindre ogräs riskerar du att få.

Här är några enkla saker som hjälper dig hålla dekorstenen fin:

• Spola av med vattenslangen regelbundet
• Plocka bort löv och skräp för hand eller med kratta
• Påfyll med lite ny sten om du märker att lagret tunnats ut

Ram in ytorna med snygg kantsten

För att dekorstenen inte ska flyta ut i gräsmattan eller gångarna, och för att ge din design en tydlig inramning, är kantsten guld värt. Det finns många alternativ – granit, stål, betong – och alla har sin stil. Granit är rustikt och naturligt, stål är modernt och stramt, medan betong ofta är det mest prisvärda.

När du monterar kantsten är det viktigt att göra det innan du lägger ut dekorstenen. På så sätt håller sig ytan på plats direkt och du slipper justera i efterhand. En stadig kant ger dessutom ett mer professionellt och rent utseende.

Kombinera olika storlekar på dekorstenen

En enkel metod för att göra din trädgård mer levande är att variera storleken på stenarna. Det ger rörelse, djup och struktur – och du kan använda samma sten i flera delar av trädgården utan att det känns upprepande. Lägg till exempel:

• Små stenar i gångar och vid sittplatser
• Mellanstora stenar i planteringar och vid dammar
• Större stenar i rabatter eller som solitärer i gräsmattan

På så sätt skapar du tydliga zoner i trädgården men behåller en röd tråd genom att hålla dig till samma stenmaterial.

Skapa minilandskap och temazoner

Ett roligt sätt att använda dekorsten är att skapa små tematiska ytor i trädgården. Du kan göra en liten stenö mitt i gräsmattan, rama in den med stora stenar och plantera låga växter i mitten. Eller varför inte bygga upp ett havstema med snäckor, blåaktig sten och drivved?

Du kan också använda betongrör, gamla lerkrukor eller tråg som du fyller med dekorsten och växter – de fungerar som flyttbara små trädgårdar. På så sätt kan du förändra känslan i din trädgård när du vill, utan stora ingrepp.

Att dekorera med sten i trädgården är inte bara praktiskt och hållbart – det är också ett av de roligaste sätten att uttrycka din stil och kreativitet utomhus. Så nästa gång du funderar på hur du kan ge din utemiljö ett lyft, varför inte börja med att dekorera med sten i trädgården?

Lyckas med att dränera gräsmatta

Står din gräsmatta ofta under vatten efter regn eller när snön smält bort? Då är det hög tid att göra något åt problemet. En genomblöt gräsmatta är inte bara ful att titta på – den riskerar att förstöra gräsets rötter, kväva växter och skapa en tråkig miljö i hela trädgården. Genom att dränera gräsmatta kan du förbättra både funktionen och utseendet på din trädgård. Det finns flera olika metoder beroende på hur allvarligt problemet är, och i många fall går det utmärkt att lösa det själv. Här går vi igenom varför vattnet inte rinner undan, hur du identifierar orsaken, och framförallt hur du på bästa sätt dränerar gräsmattan så att du får en torr, frodig och grön yta att njuta av.

Därför blir din gräsmatta vattenfylld

En blöt gräsmatta uppstår när regnvatten eller smältvatten inte kan sippra ner i marken på ett naturligt sätt. Det kan bero på flera faktorer, som till exempel att jorden innehåller för mycket lera, att gräsmattan ligger i en lågpunkt där vatten samlas, eller att marken har blivit för kompakt efter år av användning och klippning. När vattnet inte kan dräneras bort bildas pölar som stannar kvar länge och skapar en miljö där rötterna ruttnar och gräset till slut dör.

De vanligaste orsakerna är:

• Lerjord som inte släpper igenom vatten
• Dålig lutning eller lågpunkt i trädgården
• För tät eller packad jord
• Högt grundvatten under markytan
• Saknad av dräneringssystem

Om du ofta har stående vatten efter regn är det ett tydligt tecken på att du behöver se över markens förmåga att släppa igenom vatten.

Bästa tiden på året att dränera gräsmattan

För att dräneringsarbetet ska bli så smidigt och effektivt som möjligt är det klokt att tajma det rätt. Våren och tidig höst är de bästa tidpunkterna att dränera gräsmatta. Då är jorden oftast lagom fuktig – inte frusen och inte vattensjuk – vilket gör det enklare att gräva, flytta jord och fylla på med grus eller sand. Undvik däremot att arbeta mitt i vintern eller efter flera dagars kraftigt regn, eftersom det försvårar arbetet och kan göra resultatet sämre.

Att vänta med åtgärder kan leda till ännu större problem. Det är bättre att agera tidigt på säsongen när du ser att vattenproblemen upprepas år efter år.

Dränera gräsmatta med jordborr eller grep

Om vattenproblemen bara är lokala och begränsade till vissa ytor kan du börja med en enkel åtgärd: att göra hål i marken. Det här är en snabb och billig metod som ofta ger resultat, särskilt om det bara handlar om ytvattensamlingar. Med hjälp av en grep, spade eller ännu bättre – en jordborr – kan du göra djupa hål i jorden som hjälper vattnet att hitta vägen neråt.

Genom att göra hål med cirka 30–50 cm mellanrum i de blötaste områdena får vattnet en chans att dränera bort. Om du samtidigt dressar ytan med sand eller grus förbättrar du dräneringsförmågan ytterligare.

Dränera gräsmatta med dräneringsrör – lösning för större problem

När vattenansamlingen är mer utbredd eller djupare krävs en mer rejäl lösning, och då är dräneringsrör ett av de bästa alternativen. Det innebär att du gräver diken, vanligtvis cirka 50 cm djupa, där du placerar perforerade rör som leder bort vattnet från gräsmattan. För att skydda rören och säkerställa att vattnet rinner dit behöver du även använda fiberduk, grus och makadam som omger rören.

Steg-för-steg:

• Planera hur vattnet ska ledas bort, gärna mot en stenkista eller dike
• Gräv diken med rätt lutning
• Placera fiberduk i botten
• Fyll med grus/makadam och lägg i dräneringsröret
• Täck med mer grus och återfyll med jord

Den här metoden kräver lite mer arbete, men ger långvariga resultat – och du slipper vattenpölar i framtiden.

Förbättra jordens genomsläpplighet – dränera gräsmatta med sand

Ett vanligt problem i svenska trädgårdar är att jorden innehåller för mycket lera, vilket gör att vattnet blir kvar i ytan. Om du vill undvika att gräva stora diken kan du istället förbättra jorden genom att blanda in sand. Det gör att strukturen i jorden förändras så att vattnet lättare rinner igenom.

Ett smart sätt att göra detta är att dressa gräsmattan, alltså att sprida ut ett tunt lager sand- och jordblandning på ytan. Det fungerar bäst i kombination med att du samtidigt luftar marken. För bästa effekt bör du upprepa det varje vår.

Det här kan du använda:

• Dressand eller sandblandad matjord
• En kratta för att jämna ut lagret
• Grep eller jordborr för luftning

Genom att kombinera sand och luftning får du snabbt en torrare och mer livskraftig gräsmatta.

Anlägg en stenkista – en perfekt avslutning på dräneringen

När du dränerar gräsmattan behöver vattnet ha någonstans att ta vägen. En stenkista är en enkel men effektiv lösning för att samla upp och sakta låta vattnet sippra ner i marken. Du gräver en grop, fyller den med sten eller makadam, och leder vattnet dit från dina dräneringsrör.

Fördelar med stenkista:

• Behöver inget avloppssystem
• Naturlig infiltration av vattnet
• Kräver minimalt underhåll

Du kan också kombinera detta med att dränera trädgården i stort, särskilt om du har problem med vattenansamling runt huset eller gångvägarna.

Kombinera trädgård och dränering – plantera törstiga växter

Ett smart och vackert sätt att hantera vatten i trädgården är att använda växter som naturligt dricker mycket. Genom att plantera törstiga träd och buskar i närheten av blöta områden får du dubbel nytta: växtlig skönhet och torrare gräsmatta.

Bra alternativ att plantera:

• Björkar – kända för att suga upp mycket vatten
• Perenner och prydnadsgräs som trivs fuktigt
• Buskar som al eller sälg

Det här fungerar särskilt bra i kombination med andra dräneringslösningar, som luftning och sandblandning.

Så dränerar du trädgården i stort

Ibland är det inte bara gräsmattan som behöver hjälp. Om du har generella problem med översvämningar i hela trädgården är det en bra idé att tänka större. Genom att dränera trädgården med rätt lutningar, diken och kanske till och med dagvattenkassetter kan du skydda hela tomten från skador. Då fungerar gräsmattan, rabatterna och gångvägarna som en helhet.

Du kan också kombinera funktion och estetik genom att skapa regnrabatter – där vatten leds in och tas om hand av vackra, tåliga växter.

Så oavsett om du har en liten blöt fläck eller en gräsmatta som mer liknar en damm, finns det gott om sätt att få ordning på problemet. Allt börjar med att du funderar på vad som passar just din trädgård och om du vill dränera gräsmatta själv eller ta hjälp av proffs.

Drömmer du om en grön oas där du kan koppla av utan att behöva spendera varje helg med att klippa, rensa och vattna? Då är det dags att planera för en enkel trädgård som bjuder på skönhet, funktionalitet och lugn – men med minimalt underhåll. Lär dig hur du skapar en lättskött och lummig trädgård från grunden, med våra bästa tips och knep.

Planera för en enkel trädgård från start

Att skapa en trädgård som är både vacker och lätt att ta hand om börjar alltid med en genomtänkt plan. Det första steget är att fundera på hur du vill använda din trädgård – vill du ha plats för middag med vänner, ett område för vila, eller en yta där barn kan leka? Genom att dela upp trädgården i olika zoner blir det enklare att strukturera och inreda den.

Planera gångvägar mellan hus och uteplats noggrant. Du vill kunna gå smidigt mellan kök och matplats, utan hinder. En gång av plattor, kakel eller trall kan knyta ihop huset med uteplatsen på ett både praktiskt och snyggt sätt. Det skapar en naturlig övergång och gör det lätt att röra sig mellan rummen – både inom- och utomhus.

Lummig trädgård istället för gräsmatta

Gräsmattor är klassiska – men också arbetsamma. De kräver frekvent klippning, vattning, gödning och kantning. Ett alternativ som ger mer fritid är att ersätta delar av gräsmattan med andra element som kräver betydligt mindre underhåll.

Du kan till exempel anlägga en stenbelagd uteplats med trampstenar i gräset eller satsa på underhållsfria trallmaterial som däckbrädor i komposit. För ett mjukare, grönare intryck kan du plantera marktäckande växter som murgröna, flocknäva eller waldsteinia. Dessa växter breder ut sig snabbt och minskar mängden ogräs samtidigt som de bidrar till en lummig trädgård istället för gräsmatta.

En blomsteräng kan också vara ett smart alternativ. Den klipps bara en gång per år och blir en fristad för bin, fjärilar och andra pollinatörer. Du får ett levande inslag som skiftar med årstiderna, helt utan större insats.

Våra 7 bästa tips för att skapa en lättskött och lummig trädgård

För dig som vill ha mer tid för annat än ogräsrensning och vattning kommer här några av våra allra bästa knep:

1. Skapa zoner i trädgården så du vet var du äter, vilar och planterar

2. Använd marktäckande växter och undvik bar jord som drar till sig ogräs

3. Välj torktåliga växter som klarar sig själva utan daglig vattning

4. Plantera perenner som återkommer varje år och kräver minimalt med skötsel

5. Använd hårdgjorda ytor av sten eller komposit istället för stora träytor

6. Investera i en robotgräsklippare om du vill ha kvar gräs men slippa klippa

7. Anlägg täckmaterial i rabatterna – bark, sten eller flis håller ogräset borta

Börjar du med dessa enkla insatser har du redan tagit dig långt mot en trädgård som sköter sig själv.

En mysig uteplats för måltider och umgänge

En trädgård utan en skön plats att slå sig ner på är som ett kök utan bord. Se till att du har en uteplats där du kan äta, umgås och vila. Välj ett underlag som matchar huset – kakel, trall eller natursten – men tänk också på praktikaliteter. Det ska vara lätt att ta sig dit med tallrikar och glas, gärna i en jämn nivå med huset.

Skapa gärna en plats i skugga med hjälp av parasoll, pergola eller stora växter. Det förlänger tiden du kan använda uteplatsen under heta sommardagar. Belysning gör att platsen fungerar även på kvällstid och förlänger utesäsongen rejält.

Hitta rätt utemöbler som tål väder och vind

Möbler i trädgården ska inte bara vara snygga, de måste också klara vårt skiftande klimat. Satsa på material som aluminium, konstrotting, teak eller pulverlackerad metall – då slipper du flytta runt dem eller täcka över dem varje gång det regnar.

Tänk långsiktigt när du köper möbler. Dynor ska vara lättskötta, avtagbara och helst tåla lite fukt. Förvaringslådor för dynor, presenningar och vädertåliga textilier kan rädda både intrycket och hållbarheten över säsongen.

Skärma av med underhållsfria häckar

Att rama in trädgården skapar trygghet och avskildhet, men det behöver inte innebära mycket arbete. Välj buskar och häckar som inte kräver ständig beskärning. Favoriter är berberis, naverlönn, eller den tåliga thuja ‘King of brabant’. De ger både färg, form och skydd – utan att stjäla all din fritid.

Genom att kombinera olika höjder och färger på häckar och buskar skapar du också naturliga trädgårdsrum, vilket gör trädgården både mer funktionell och spännande.

Använd material som håller i längden

Ytor i trädgården bör inte bara vara snygga – de ska vara praktiska och underhållsfria. Undvik trä som behöver oljas varje år, satsa istället på material som håller stilen utan jobb.

Sten är ett tidlöst val – granit, skiffer eller betongplattor funkar i de flesta stilar. Grus fungerar bra för gångar men kräver lite mer underhåll för att hållas jämn. Glas och metall kan ge en modern känsla, särskilt till krukor och planteringskanter. Kombinera gärna flera material för ett spännande men harmoniskt resultat.

Välj växter som klarar sig själva

Att välja rätt växter är A och O för en trädgård som inte kräver ständig uppmärksamhet. Satsa på perenner och buskar som trivs där du bor – både med jordmån, solförhållanden och temperaturväxlingar.

Torktåliga växter som lavendel, salvia, funkia och prydnadsgräs är perfekta val. De behöver lite vatten och klarar långa perioder utan omsorg. Undvik krukor i solen – jorden torkar snabbt ut och växterna mår sällan bra i längden.

Täck jorden och undvik ogräs

Bar jord är det snabbaste sättet att bjuda in ogräs. Därför ska du alltid täcka rabatter och jordytor. Det minskar både ogräs och avdunstning. Använd naturmaterial som bark, flis eller dekorsten. Du kan också återanvända gräsklipp eller löv från hösten.

Plantera tätt – täta planteringar skuggar marken och gör att ogräset inte får plats att gro. På så vis får du en frodig trädgård utan att behöva ligga på knä hela sommaren.

Skapa färg med lättskötta perenner

Perenner är trädgårdens hjältar – de kommer tillbaka varje år, ofta starkare än förut. Satsa på sorter med olika blomningstider för att få färg från tidig vår till sen höst.

En rabatt med tulpaner, akleja, solhatt och höstanemoner kan ge liv åt hela trädgården utan att kräva mer än en vårstädning och lite gödsel. Kom ihåg att klippa ner vissna blommor på våren – resten sköter naturen.

Använd belysning för stämning och funktion

Många glömmer belysningen när de planerar sin trädgård, men rätt ljus kan göra underverk. Med solcellslampor, LED-spots och slingor skapar du både trygghet och stämning. Lys upp gångar, rabatter eller varför inte ett favoritträd?

Belysning gör trädgården användbar även när solen gått ner och skapar en inbjudande känsla från både insidan och utsidan av huset. Dessutom ger det ett ombonat intryck året runt, särskilt under mörka vinterkvällar.

Så med rätt växtval, smarta material och lite planering har du alla verktyg du behöver för att skapa en vacker, lättskött och enkel trädgård.

Vill du slippa bära vattenkannor genom hela huset varje gång du ska vattna, spola av stövlarna eller fylla poolen? Då behöver du en vattenutkastare utomhus. Det är helt enkelt en kran monterad på utsidan av huset, och det gör livet mycket smidigare när du vill ha tillgång till vatten i trädgården eller på uppfarten. Här går vi igenom allt du behöver veta – från vilken modell du ska välja till hur du installerar den på bästa sätt, hur du hanterar problem som uppstår och smarta knep som gör hela installationen ännu bättre.

Välj vattenutkastare utomhus efter hur du tänker använda den

Alla har olika behov – därför finns det flera typer av vattenutkastare att välja mellan. Vad du ska använda den till avgör vilken variant som passar dig bäst. Här är några vanliga alternativ du kan utgå från:

• Enkel modell: Den här klassiska kranen passar dig som bara behöver en snabb anslutning för att fylla en hink, vattna blommorna eller spola av bilen.
• Dubbel vattenutkastare: Vill du ha en trädgårdsslang kopplad hela sommaren men samtidigt kunna fylla vattenkannan snabbt? Då är en dubbel modell ett riktigt smart val.
• Frostsäker utkastare: Bor du någonstans där vintrarna är kalla, är en frostsäker vattenutkastare i princip ett måste. Den är konstruerad så att vattenledningen töms när du stänger kranen, vilket minskar risken för att den fryser sönder.
• Kombinationsmodell: För dig som behöver både fast installation (till exempel ett utekök) och slanganslutning är kombinationsutkastaren bäst – två funktioner i en och samma lösning.

Kom ihåg att vissa modeller kräver särskilda rördragningar inomhus, så kontrollera alltid att din lösning fungerar med befintligt rörsystem. Det kan också vara klokt att kolla med en VVS-expert om du känner dig osäker.

Så hittar du bästa platsen för vattenutkastaren

Var du placerar vattenutkastaren påverkar både hur enkel den blir att använda och hur hållbar installationen blir över tid. Tänk igenom detta noga innan du börjar borra. Den bästa placeringen är ofta nära altanen, garaget eller trädgårdslandet – helt enkelt där du oftast behöver vatten.

Men det finns fler saker att tänka på:

• Undvik att sätta den för nära marken, särskilt om du har problem med fukt i grunden.
• Se till att det finns naturlig avrinning – du vill inte att vatten ska samlas kring husgrunden.
• Planera gärna för en slangvinda i anslutning till utkastaren redan från början, så slipper du snubbel och trassel.

En extra detalj som är värd att överväga är att installera vattenutkastaren i anslutning till ett stuprör. Det gör det enklare att hantera överflödigt vatten och ger dig en naturlig plats för avrinning.

Montera vattenutkastare själv – steg för steg

Att installera en vattenutkastare själv är fullt möjligt, även för dig som inte är supervan vid hemmafix. Med rätt verktyg, en tydlig plan och lite tålamod kommer du långt. Det här behöver du:

• Skruvdragare
• Pipnyckel eller skiftnyckel
• Tätningstejp
• Väggfästen, slang och eventuellt kopplingar
• Nyckel till vattenutkastare (gärna flera i reserv)
• En hink om du byter en befintlig modell

Först och främst – stäng av vattnet. Det gör du genom att stänga av den ventil som matar rören där du tänker installera utkastaren. Töm sen systemet genom att öppna en kran inomhus tills det slutar rinna. Därefter borrar du hål genom ytterväggen, monterar vattenutkastaren med lutning utåt, kopplar på rören och tätar noggrant. Se till att allt sitter ordentligt innan du släpper på vattnet igen och testar installationen.

När vattenutkastaren läcker – så löser du det enkelt

Det är inte ovanligt att en vattenutkastare börjar läcka efter några års användning, särskilt om du inte haft en frostsäker modell eller om du glömt att tömma den inför vintern. En vanlig orsak är att packningen torkat ut eller att kopplingarna blivit slitna.

Du fixar det så här:

1. Börja med att stänga av vattnet helt och hållet.

2. Skruva loss den främre delen av utkastaren.

3. Kontrollera packningen – byt ut den om den är torr eller sprucken.

4. Dra åt alla kopplingar och kontrollera gängorna – använd tätningstejp vid behov.

Om du trots allt inte lyckas få bort läckan kan det vara dags att byta hela vattenutkastaren. Det är ofta enklare och mer hållbart i längden.

Smarta tips vid montering av ny vattenutkastare

Ska du installera en vattenutkastare där det aldrig funnits någon tidigare? Då behöver du borra genom väggen och ansluta till ett befintligt rörsystem på insidan. Det är lite mer jobb, men fullt görbart.

Tänk på följande:

• Borra alltid snett utåt – det hjälper vattnet att rinna bort och minskar risken för fuktskador i väggen.
• Kontrollera att det inte finns elledningar där du ska borra – använd gärna en detektor.
• Installera en kulventil på insidan så att du enkelt kan stänga av vattnet om du reser bort.

Har du svårt att borra genom väggen själv eller känner dig osäker? Då kan du enkelt anlita en VVS-firma – många erbjuder fasta priser för installation.

Extra funktioner: vattenutkastare vid stuprör och med varmvatten

Visste du att det finns vattenutkastare som både kan ge dig kallt och varmt vatten? Det är en dröm om du vill ha ett utekök eller duschmöjlighet i trädgården. Dessa modeller är byggda för att vara frostsäkra och monteras på samma sätt som vanliga utkastare, men med dubbel röranslutning på insidan.

Väljer du att placera vattenutkastaren nära ett stuprör får du också extra möjligheter till avrinning eller regnvattenåtervinning. Du kan till exempel ansluta en vattentunna eller koppla ett filtreringssystem direkt på slangen.

Undvik vanliga misstag när du monterar vattenutkastare

Det är lätt hänt att missa något viktigt när du monterar – särskilt om du är ovan. Här är några saker att se upp med:

• Glöm inte att luta utkastaren utåt – annars stannar vattnet kvar i röret.
• Dra inte åt muttrarna för hårt – det ökar risken för sprickor i rören.
• Kontrollera att alla gängor är hela och använd alltid tätningstejp.
• Byt packning i vattenutkastaren direkt vid minsta läcka – det är enklare än att få fuktskador senare.

Lägg också till en rejäl nyckelbricka till nyckel till vattenutkastare, eller knyt fast den med snöre så slipper du leta varje gång du ska använda kranen.

Vad kostar det att installera och använda en vattenutkastare?

Det beror på hur avancerad lösning du vill ha. En enkel vattenutkastare kan du få för under 300 kronor, men vill du ha en frostsäker eller dubbel modell får du räkna med runt tusenlappen. Gör du jobbet själv blir kostnaden låg, men om du tar in en VVS-firma kan det kosta mellan 2 000 och 5 000 kronor – inklusive arbete och material.

Många firmor erbjuder fast pris, så det är en god idé att ta in flera offerter. Det lönar sig i längden, både för plånboken och för tryggheten.

Så nästa gång du ska fylla poolen, spola leriga stövlar eller vattna rosorna, kommer du att vara tacksam över att du installerade en vattenutkastare utomhus.

Hur man marktäcker och undviker misstag

Marktäckning: Det goda, det dåliga och det fula. Vi diskuterar det hela.

Varför ska vi marktäcka och ytkompostera och vad är rätt kompost och appliceringsmetod?

Den goda marktäckningen

• Stabiliserar jordar och förhindrar erosion.
• Hjälper jord att behålla fukt för växtbruk.
• Förbättrar markens struktur och kvalitet över tiden, om den appliceras på rätt sätt.
• Ser bra ut (ibland).
• Förbättrar en biologisk aktivitet och blandar in organiskt material i jordar.
• Förhindrar en ogrästillväxt.
• Kan vara en effektiv herbicid i stället för kemikalier etc.

Typer av bra kompostmaterial

Barkkompost: Det förblir löst och binder inte ihop. Barkkompost har en fin mörk färg och är en bra bakgrund för växter och den bleknar inte med tiden. Barkkompost passar fint nere i jorden och förbättrar markstrukturen och dräneringen. Den är vanligtvis enkel att använda och kräver inga nitrater för att sönderfalla. Den är lättillgänglig och kommer i lätthanterliga förpackningar i en mängd olika storlekar.

Halmkompost: Detta kan vara antingen hö eller halm. Halmkompost finns i lätthanterliga lättviktsbalar och den har en fin färg och ett naturligt utseende.

Löv och annat organiskt material: Låt nedfallna löv ligga kvar i rabatter och odlingsbäddar. Växter fäller löv av en mängd olika anledningar, inklusive som ett sätt att nära och skydda sig själva. Men av någon anledning lägger vi för mycket tid och energi på att ta bort dem. Jag kommer aldrig att förstå fascinationen av att hålla våra trädgårdar lika välstädade som våra badrum. Det är okej att det är snyggt, men sterilisera inte din trädgård genom att ta bort alla löv. Hitta sätt att gömma dem i dina trädgårdsbäddar. De kommer att förbättra den biologiska aktiviteten och i många fall är det mycket bättre än kompostmaterial. Gå en promenad i skogen och röj undan lövlagret och ta en titt på vad som händer där under! Det är levande!

Levande marktäckning: Marktäckande växter som murgröna, Pachysandra och Liriope är fantastiska. Det är bättre att investera i detta än något som behöver bytas ut varje säsong.
Stentäckning: Detta är en hållbar och långvarig marktäckning som är bra för områden där mycket annat lätt kan tvättas bort av kraftiga regn eller i offentliga planteringar.

Den dåliga marktäckningen

• För mycket kompost som appliceras felaktigt i ett för tjockt lager som dödar växter och/eller förhindrar en korrekt tillväxt.
• En del kompost som lövträd och strimlad bark binder faktiskt samman, vilket förhindrar inträngning av luft och vatten.
• Dålig kompost minskar den biologiska aktiviteten i jorden. Var är insekterna och maskarna i denna kompost? Om de inte kan leva i det, hur kan då en växt det?
• En dåligt vald kompost kan förändra jordens kemiska sammansättning. Kompost som inte är helt nedbruten drar kväve från jorden när den bryts ner. En del kompost läcker också ut mikronäringsämnen, som magnesium, som är skadliga för växter.
• Kompost som inte är ren och som innehåller skräp, ogräsfrön eller skadliga patogener.

Tänk på kostnaden för kompostmaterial. Bestäm vad din årliga budget är och spendera hälften på levande marktäckning som kommer att spridas, minska på det konstgjorda och öka växtmaterialet i trädgården.

Typer av dåliga marktäckningar

• Träflis: En biprodukt från arborister, detta är i huvudsak någon annans avfall. Den används bäst om den får sönderfalla i två till tre år och blandas med annan trädgårdskompost och organiska gödningsmedel för att underlätta nedbrytningen.
• Dubbelmald lövträkompost: Dessa är vanligtvis träflis som omedelbart bearbetas som en biprodukt av trädborttagning, färgas och görs tillgängliga i bulk. Det är inte så farligt om målet är att förhindra ogrästillväxt eller att stabilisera jordar och förhindra erosion. Men använd den inte inom växternas dropplinje eller applicera den runt stjälkar och stammar.
• Cedarkompost: Alla älskar den för färgen och doften, men den har många av samma negativa egenskaper som andra lövträkomposter, med en tendens att binda ihop och kompaktera.
• Gummi: Ja, jag sa det och jag har sett det. Det är bara så dåligt och behöver verkligen ingen förklaring, så använd det inte. Det säljs som en miljölösning för att minska bergen av kasserade bildäck. Är det verkligen en bra miljölösning att mala däck och lägga ut det i våra trädgårdar? (Nej. Givetvis inte.)
• Plastdukar och ogrässkydd av tyg: Detta bör endast användas i en begränsad omfattning. Den används bäst för kommersiella ändamål och för småskaliga jobb. Det förhindrar visserligen ogrästillväxt, men det är också fult och hindrar vatten och luft från att komma in i jorden och minskar därför den biologiska aktiviteten.
• Kakaobark: Bark eller kompost gjord av kakaoskal innehåller samma ämnen som finns i choklad och kan vara mycket giftigt för hundar och katter.

Den fula marktäckningen

• Skämskon: Det här är när kompost staplas upp runt träd för att göra en kon. Det kväver växten, ser hemsk ut och för faktiskt bort vatten från växten. Använd istället kompost för att göra ett växtfat precis utanför dropplinjen för att hålla vattnet där växten behöver det.
• Het kompost!: Om du använder en kompost som inte är helt nedbruten (för grön) eller i ett för tjockt lager, så kommer nedbrytningsprocessen att generera värme och jag har sett trädgårdar som bokstavligen kokats med en grön kompost.
• Anaerob (sur) kompost: Barkkompost ska normalt lukta som nyhuggen ved eller en odlad jord, men ibland utvecklar den en stark toxicitet som kan döda växter. Detta händer när organiskt material inte roteras eller vänds tillräckligt mycket. När detta inträffar kan processen bli anaerob och producera fytotoxiska material i små men giftiga mängder.

Varför använda marktäckning för att förbättra utseendet på en trädgård eller ett landskap istället för att använda växter. Jag ser ofta kommersiella landskapsarkitekter med en liten erfarenhet och utbildning använda marktäckning som en snabb lösning för att få en trädgård att se bra ut. Bra för deras resultat och vinster, men en dålig investering för husägare.

Marktäckning som binder ihop: De flesta perenner och annueller behöver mycket luft och förmågan att sprida sig för att frodas. Kompost i för tjocka lager eller användning av fel kompost förhindrar en god, produktiv tillväxt när komposten binder sig.

Ful marktäckning

• Färgad marktäckning: Usch! Ingenting tar bort skönheten i arkitektur, växter eller landskap mer än röd- eller orangefärgad kompost. Använd det bara inte.
• Plast eller tyg: Dåligt för växternas tillväxt, men också fult i längden och sönderdelas eller förbättrar inte jorden.
• Gummi: Säg bara nej.
• Halm/hö: Används som jordstabilisator för byggarbetsplatser, halm gjord av korn, havre, ris, råg och vetehö har fröhuvuden som kommer att gro och skapa ett stort ogräsproblem.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis så tror jag att den mest effektiva appliceringsmetoden är att använda en bra kompost med måtta. Kombinera användning av kompostmaterial med en bra trädgårdsdesign, praxis och känn till sammansättningen av din kompost och dess ursprung. Fall inte i fällan av en snabb lösning för att få din trädgård att se bra ut. Välj marktäckande växter framför ytkompost och skaffa dig en bra kultivator för att bli av med ogräset och kultivera jorden!

Jorden i din trädgård

Blomstrande trädgårdar börjar vid rötterna. Här är grundreglerna för att förbereda din jord.

Trädgårdsägare bortser ofta från den påverkan jorden har på hälsan och kraften hos sina växter. Jordberedning är kanske inte direkt den mest spännande aspekten av att plantera och sköta om en trädgård, men det är definitivt en av de viktigaste. Om din jord inte är rätt kommer din trädgård att få kämpa för att nå sin fulla potential.

Börja med att gräva upp en skopa jord och undersök dess struktur i dina händer.

”En trädgård är en återspegling av kvaliteten på dess jord.”

För att uppnå den vitaliteten krävs att du förstår kemin och sammansättningen av din jord och skapar den perfekta miljön för en bördig växttillväxt. Bra jordhantering är en kontinuerlig process, men när du väl tar hand om grunderna så kommer din jord att göra det mesta av arbetet själv.

De 6 grunderna för en frisk jord

1. Känn din jordtyp
2. Testa din jords pH
3. Tillför organiskt material
4. Ta hjälp av mikroorganismer
5. Ytkompostera med omsorg
6. Jordbearbetning eller inte

1. Känn din jordtyp

Innan du börjar plantera, så gräv upp en skopa jord och ta en titt på dess struktur. Är den tätt och tung och klumpar sig när det är blött? Eller är den löst och fritt flytande, som sand? Kanske är den någonstans mittemellan, och känns lite klibbig men smulas lätt sönder, som en nybakad kaka.

Alla jordar är en blandning av mineralpartiklar – främst lera, sand och silt. Ofta kommer de att innehålla en högre andel av en typ av partiklar i förhållande till de andra. Det gör dem inte till dåliga odlingsmedier, men det kommer att påverka deras densitet, dräneringshastighet och förmåga att hålla näringsämnen.

Med varje jordart så finns det avvägningar.

Här är en snabb översikt:

Lerjordar har små, täta partiklar som håller stora reserver av fukt och näringsämnen. Men en lerjord dräneras dock långsamt och kan bli hård och packad när den är torr.

Sandiga jordar är precis motsatsen, med stora partiklar som vatten lätt rör sig igenom – tillsammans med viktiga näringsämnen.

Silt (Silt är en finkornig jordart som har en kornstorlek från 0,002–0,063 mm.) har fina partikelstorlekar som packar ihop sig tätt, vilket hämmar dränering och luftcirkulation.

Lera är den idealiska jorden för de flesta växter; den innehåller en balans av alla tre mineralpartiklarna och den är rik på humus (det som finns kvar efter att organiskt material sönderfaller).

”Om du har en dålig jord, så överväg att bygga upphöjda trädgårdsbäddar och fylla dem med en välbalanserad jordblandning.”

Att lägga till organiskt material är det bästa sättet att göra din jord mer lerliknande och förbättra dess struktur. Ett annat alternativ är att bygga en upphöjd trädgårdsbädd och fylla den med en välbalanserad jordblandning. Eller ta till det enkla tillvägagångssättet genom att odla växter som klarar sig bra i din jordtyp, som att välja torktoleranta växter för sandjordar. Du kan odla en trädgård framgångsrikt i vilken jord som helst, så länge växtens rötter är vana vid förhållandena.

2. Testa din jords pH

PH-värdet i din jord är en av de viktigaste faktorerna för att bestämma dess fertilitet. Om din jord är för alkalisk (med ett pH över 7,5) eller för sur (med ett pH under 5,5), så kan det göra en stor skillnad för vilka näringsämnen som är tillgängliga för dina växter.

Även om de flesta växter kommer att tolerera ett brett spektrum av pH-nivåer, föredrar de lätt sura jordar (med ett pH på 6 till 7) eftersom viktiga näringsämnen som kväve, fosfor, kalium, kalcium och magnesium löser sig lätt i den miljön. I jordar som är för sura eller alkaliska kan dina växter få för mycket av vissa näringsämnen och inte tillräckligt med andra.

När du testar jordens pH-värde, så ta prover från olika platser i din trädgård eftersom pH-värdet kan variera även inom en liten trädgård.

Hur testar du jord-pH?

Här är två alternativ:

1. Gör det själv: För de snabbaste resultaten kan du köpa ett omedelbart avläsningsbart jordtestkit eller en elektronisk testare.
2. Professionell jordanalys: Men om du anlägger en ny trädgård så är det en bra idé att få din jord testad professionellt. Jordproverna skickas till ett labb, som kommer att analysera din jords pH och näringsinnehåll samt dess förmåga att behålla näringsämnen.

Var noga med att ta jordprover från olika platser i din trädgård eftersom pH-värdet kan variera en hel del, även inom en liten trädgård. Om ditt pH-värde är lågt (surt) kan du korrigera det genom att tillsätta kalk i din jord. Om det är för högt, tillsätt pulveriserat svavel eller aluminiumsulfat. Ett annat alternativet är att välja växter som kommer att trivas vid den naturliga pH-nivån i din jord, som surälskande rhododendron eller azaleor i en jord med lågt PH-värde.

3. Tillför organiskt material

Alla typer av jord kan förbättras genom tillsats av organiskt material.

Här är tre vanliga tillägg:

1. Komposterat trädgårdsavfall
2. Gödsel
3. Fallna löv

I sandiga jordar förbättrar organiskt material den vattenhållande förmågan och kvarhållandet av näringsämnen. I lerjordar luckrar det upp mineralerna som blir klibbiga när jorden är våt och hård när jorden är torr. Och i alla jordar ger det ett rikt utbud av långsamt frigörande näringsämnen för dina växter samt mat för nyttiga jordorganismer. Med tiden kommer en väl uppbyggd jord att ge de flesta av de näringsämnen som dina växter behöver, vilket minskar behovet av gödningsmedel.

De flesta jordförbättringar fungerar bäst om du arbetar in dem i jorden på hösten, så de är väl nedbrutna innan du planterar följande vår. För att få ner det organiska materialet till rotnivå, så använd en trädgårdsgrep för att blanda materialet i de översta 10 till 15 centimeterna av jorden. I grönsaksträdgårdar, som vanligtvis innehåller ettåriga eller tvååriga växter, så kan du ändra din jord varje säsong. Perenna trädgårdar bör ändras före plantering så att du inte stör växtrötterna. Många perenner måste grävas upp med några års mellanrum för delning, vilket ger en bra möjlighet att arbeta in ytterligare organiskt material.

4. Ta hjälp av mikroorganismer

Tänk inte bara på jord som något smutsigt. Se det som en mikroskopisk värld som kryllar av ett stort utbud av organismer som blåser liv i din trädgård. Dessa organismer i ditt jordekosystem – inklusive daggmaskar, insekter, svampar och en mängd nyttiga bakterier – fungerar som Moder Naturs återvinningsteam och omvandlar döda löv och växtrester till lättillgängliga näringsämnen. De hjälper också till att lufta jorden och omvandla organiskt material till humus.

Lär känna din jordhistoria

Historien om din trädgård och hur jorden har behandlats – eller felbehandlats – kan också göra stor skillnad i vad som krävs för att förbättra den.

Har du köpt en fastighet på landet och vill anlägga en trädgård i en gammal hästhage? Vill du förbättra en trädgård som du har odlat i många år med massor av konstgödning? Eller försöker du starta en trädgård i det som går, med jord i en ny underavdelning?

Lär dig historien om din trädgård, notera vilka växter som har odlats, vilken konstgödning eller gödsel som har tillförts och vad som gick bra eller dåligt. Dessa detaljer kommer att hjälpa till att avslöja de potentiella begränsningarna i din jord.”

För att ta hjälp av mikroorganismer, så skapa gynnsamma förhållanden. Eftersom det är samma förhållanden som främjar en optimal växttillväxt kommer du att göra din trädgård en dubbel tjänst. För att uppmuntra marklivet rekommenderas det att du håller din jord jämnt fuktig och välluftad och minimerar användningen av bekämpningsmedel.

”Många bekämpningsmedel är giftiga för marklivet såväl som för alla insekter du försöker kontrollera”.

Undvik också att använda koncentrerade snabbverkande gödselmedel, som kan skada daggmaskar och andra jordorganismer. Använd istället mindre koncentrerade organiska gödningsmedel som avger sina näringsämnen under en lång tid.

5. Ytkompostera med omsorg

Ytkompostering gör att du kan lägga till organiskt material i jorden utan att störa växtrötterna eftersom du helt enkelt sprider det över ytan och låter det sönderfalla naturligt.

Ytkompostering hjälper också till att:

• Behålla fukten.
• Dämpa ogrästillväxten.
• Håller jorden svalare under sommaren.
• Förbättrar markluftningen.

Men ytkompostering har också sina nackdelar, speciellt om du använder fel typ av kompostmaterial och applicerar det för tjockt. Det kan förändra jordens kemiska sammansättning och läcka ut mikronäringsämnen som är skadliga för växter. Det kan också skapa ständigt fuktiga förhållanden som leder till svampsjukdomar i växtrötterna, särskilt i våta jordar och fuktigare klimat.

En mängd olika organiska material kan bli effektiva kompostmaterial. Men alla material är inte lika när det gäller hur de påverkar jordens biologiska aktivitet och hur snabbt de bryts ner. För att lära dig mer om för- och nackdelar med ytkompostering och de bästa typerna av kompostmaterial att använda i bostadsträdgårdar, se hur man ytkomposterar och undviker misstag.

6. Jordbearbetning eller inte

Trädgårdsägare har vitt skilda åsikter om fördelarna med jordbearbetning. Många är övertygade om att att vända och bryta upp jorden varje år skapar en gynnsam miljö för deras växter eftersom det hjälper till att blanda in organiskt material och förbättra dräneringen. Andra säger att jordbearbetning är ett slöseri med tid och faktiskt kan göra mer skada än nytta – och ofta har de rätt.

Att vända jorden har ett antal nackdelar. Det kan uppmuntra tillväxten av ogräs genom att vilande frön förs till ytan där de utsätts för solljus och börjar gro. Det kan störa daggmaskarnas fördelaktiga grävningsaktiviteter – det bästa gratisarbete du kan få för att luckra och lufta din jord. Det kan också störa aktiviteten hos viktiga mikroorganismer.

Trots dessa negativa egenskaper är jordbearbetning fortfarande ett gångbart alternativ om du behöver bearbeta ner ett organiskt material och näringsämnen i en klibbig lerjord eller en ny trädgårdsbädd som är kraftigt komprimerad. Efter den första djupa bearbetningen kan du ofta låta naturen ha sin gång för att förbättra din jords struktur.

Gödselmedel för trädgårdsodling

Alla som har trädgårdsodlat vet att växter behöver näring för att vara friska och trivas. I anlagda trädgårdar så behöver Moder Natur lite hjälp från de som odlar med att tillföra näringsämnen till utarmade jordar. Eftersom växter har olika behov och det finns många olika typer av gödningsmedel, kan det vara skrämmande att veta när och hur man ska gödsla. Här är lite grundläggande information som hjälper dig att bättre förstå vilken typ av gödningsmedel din trädgård behöver.

”Jämför olika typer av gödningsmedel och lär dig när och hur du ska ”mata” dina växter för en hälsosammare trädgård.”

Typer av gödselmedel

Det är viktigt att avgöra vad dina växter behöver för att välja rätt gödningsmedel. Färdigförpackade gödselmedel är formulerade för att möta olika näringsbehov, med några speciellt formulerade för rosor, träd och buskar, grönsaker, gräsmattor eller lökar för att förenkla arbetet.

Organiskt kontra oorganiskt

Gödselmedel är tillgängliga som organiska (växt- eller djurframställda) eller oorganiska (tillverkade av kemikalier). Organiska typer är bättre för miljön och bidrar till att förbättra jordens allmänna hälsa. Oorganiska gödselmedel gör ingenting för att förbättra jorden och har ingen positiv resteffekt. I vissa fall kan de dessutom vara skadliga för miljön och vilda djur, så det är viktigt att väga för- och nackdelar innan du använder dem.

Granulära kontra vattenlösliga

Det finns två grundläggande former av gödningsmedel, var och en med sina fördelar och nackdelar. Granulära gödselmedel med en långsam frisättning har fördelen att de levererar näringsämnen över en längre tidsperiod. Vattenlösliga gödningsmedel verkar snabbare och ger en snabb tillförsel av näringsämnen när växter behöver en snabb tillgång. Dessa är i allmänhet mindre kraftiga och inte lika långvariga, så de måste appliceras oftare.

Andra populära gödningsmedelsalternativ inkluderar gödningsmedelspiggar, flytande gödningsmedel och kompostteer.

Näringsämnen som växterna behöver

”Tillskott” vs. ”gödsling”

Det är bra att komma ihåg att gödningsmedel är mer besläktade med vitaminer än mat, särskilt när man dechiffrerar spridningshastighet och frekvens. Växter gör sin egen mat genom fotosyntes och utnyttjar solens energi för att skapa sockerarter från koldioxid och vatten. Växter kräver också mineralämnen (liknande våra vitamintillskott) för sina livsprocesser; gödningsmedel tillhandahåller ett eller flera av dessa väsentliga element. Kväve, fosfor och kalium (N,P,K) är de tre element som sannolikt är bristfälliga i våra jordar, eftersom växter använder dem i större mängder jämfört med andra näringsämnen.

Kväve, fosfor och kalium (N,P,K)

De tre primära näringsämnena (makronäringsämnen) som alla växter behöver är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K).

Kväve främjar en hälsosam bladtillväxt genom att stimulera produktionen av klorofyll, som är det huvudsakliga pigmentet som gör att växter kan omvandla solljus till näring. För mycket kväve kommer att resultera i för mycket bladverk och färre blommor eller frukt, medan inte tillräckligt med kväve resulterar i gula löv, en hämmad tillväxt och mindre blommor eller frukt.

Fosfor främjar friska stammar och rotutveckling, tillsammans med en riklig blom- och fruktproduktion. Brist på fosfor kan resultera i lövfall, svaga blomstänglar och knoppar som inte öppnar sig.

Kalium, även kallat kaliumklorid, är ett övergripande näringsämne som används av hela växten. Det hjälper växter att använda sitt fotosyntat och möjliggör en snabbare återhämtning från insekts- och sjukdomsskador eller extrema väderförhållanden. Brist på kalium kan resultera i gula bladkanter, svaga blomstänglar och dåligt utvecklade knoppar.

Näringsförhållanden: N-P-K-kvoten hänvisar till andelen kväve, fosfor och kalium som finns i ett gödselmedel.

Om du vill öka blomproduktionen kommer en formulering som 12-55-6 att innehålla en högre mängd fosfor, vilket främjar fler blomningar.

För att din gräsmatta ska bli grönare så använder du en gödning som innehåller till exempel ett gödselmedel med ett förhållande som 29-0-4, med en högre koncentration av kväve, vilket ökar den frodiga bladtillväxten.

Andra näringsämnen: För att trivas behöver växter också mikronäringsämnen och spårmineraler i mindre mängder, vilket inkluderar kalcium, magnesium, svavel, bor, koppar, järn, mangan och zink.

När och hur man gödslar

De flesta växter drar nytta av ett långsamt verkande granulärt gödselmedel tidigt på våren för att få igång en ny tillväxt. Vissa växter som är infödda och suckulenter behöver lite eller ingen extra gödning. Faktorer som jordtyp, pH, fukt, dränering och temperatur kan påverka en växts förmåga att absorbera näringsämnen. Här är några allmänna riktlinjer; vissa växter inom dessa kategorier kan ha olika behov.

Träd och buskar

De flesta träd och många buskar behöver lite eller inget extra gödningsmedel, beroende på markens hälsa. Om det behövs, applicera ett granulärt gödningsmedel tidigt på våren. Använd ett gödselmedel speciellt framtaget för träd och buskar och applicera det runt dropplinjen.

Perenner

De flesta prydnadsväxter kommer att trivas i en frisk jord och de behöver lite extra gödningsmedel. För etablerade växter är det lämpligt att lägga ut ett lager med kompost tidigt på våren, eller gödsla en gång på våren med ett lämpligt granulärt gödselmedel.

Rosor

Rosor är krävande, och kräver regelbundet med näringsämnen under hela växtsäsongen. Tillsätt gödselmedel varannan till var sjätte vecka under tidig vår till slutet på sommaren, beroende på vilken typ av gödningsmedel som används. Sluta gödsla 6-8 veckor före ditt första genomsnittliga frostdatum för att undvika eventuella skador på nytillväxt. Många moderna hybrider som Oso Easy® kan gödslas mer sällan.

Ettåriga växter

De flesta ettåriga växter är krävande och drar nytta av en kontinuerlig källa till näringsämnen för en ihållande blomning under hela sommaren. Anlägg bäddar med kompost eller använd en högkvalitativ krukjord för behållare. Applicera ett allsidigt granulärt gödselmedel eller ett flytande gödningsmedel som fiskemulsion var 2-6:e vecka enligt förpackningens instruktioner.

Grönsaker

Grönsaker drar nytta av en väl genomarbetad jord och en adekvat gödsling för att maximera produktionen. Näringsbehovet varierar beroende på vilken typ av gröda som odlas.

Frukt och bär

Jordgubbar, blåbär, hallon och fruktträd har alla olika näringsbehov och gödningsscheman, som kan variera beroende på region. Kontakta ditt lokala gardencenter för mer information.

Gräsmattor

Som en allmän regel, applicera ett högkvävegödselmedel speciellt framtaget för gräsmattor på våren och igen på hösten. Lämna nyklippt gräsklipp för en extra kvävekälla.

Lökar

För vårblommande lökar, arbeta in benmjöl eller lökgödsel i planteringshålet enligt instruktionerna. För etablerade bäddar, toppdressa med ett allsidigt lökgödselmedel på hösten, och igen tidigt på våren när en ny tillväxt dyker upp. Sommarblommare som liljor behöver lite extra gödningsmedel så länge som jorden är varm. Om så önskas, arbeta ner lökgödsel i jorden runt växterna tidigt på våren.

Fröplantor

Vänta tills plantorna utvecklar sin första uppsättning riktiga blad innan du gödslar. Använd ett milt flytande gödningsmedel som fiskemulsion av halv styrka och applicera det två gånger i veckan, eller med full styrka var 7-10:e dag. Om du använder krukjord som innehåller gödningsmedel, finns det inget behov av kompletterande näringsämnen.

Oavsett vilken typ av gödningsmedel du använder eller vilken typ av växt du applicerar det på, är det mycket viktigt att vattna ordentligt före och efter för att undvika brända rötter och för att leverera näringsämnen till rotzonen mer effektivt.

Framgångstips vid gödning

Det är viktigt att känna till din jords allmänna hälsa innan du applicerar gödningsmedel, eftersom för mycket gödselmedel kan vara lika skadligt som om växterna inte får tillräckligt.

• Borsta bort granulat gödselmedel som hamnat på bladen för att förhindra att bladen bränns.
• Gruppera växter med liknande ljus-, jord- och näringsbehov för att göra det lättare att ta hand om dem.
• Eftersom växter som odlas i behållare behöver en mer frekvent vattning så läcker näringsämnen ut snabbare än för växter planterade i marken. Gödsla behållare oftare, var 2-4 vecka.
• Vissa gödselmedel fungerar bättre när temperaturen är högre, men undvik att gödsla under extrema värmeperioder för att undvika att stressa växterna.

Organiska gödningskällor

Förutom färdigförpackade gödselmedel finns det individuella tillägg och jordförbättrare.

Här är de vanligaste

Kompost är en av de viktigaste jordförbättringarna, eftersom det förbättrar markens struktur och ger ett brett spektrum av näringsämnen och mineraler. Den kan vara hemgjord eller köpas kommersiellt, och inkluderar svampkompost och maskkompost. Kompost främjar en övergripande växthälsa, ökar motståndskraften mot skadedjur och sjukdomar. Arbeta in komposten i jorden vid planteringstillfället, eller applicera ett 3-5 centimeters lager varje vår runt basen av etablerade växter. Kompost kan också blötläggas i vatten och användas som te. Kompost kan beröva växter på kväve om den inte har bryts ner helt, så det kan bli nödvändigt att komplettera med en kvävekälla. Lär dig hur du gör din egen kompost hemma.

Gödsel består av avföring från boskapsdjur inklusive kor, hästar, höns, strutsar eller kaniner. Ett av de bästa övergripande gödselmedlen, eftersom naturlig gödsel innehåller kväve och andra näringsämnen, samt spårmineraler. Det är både ett gödningsmedel och en jordförbättring, som förbättrar jordstrukturen och främjar en frodig tillväxt. Se till att gödseln är väl åldrad så att den inte bränner växterna. Arbeta in gödseln i jorden vid tidpunkten för plantering eller täck runt etablerade växter med ett par centimeters lager på våren. Gödsel kan också blötläggas i vatten och användas som ett näringste.

Benmjöl, ett pulver tillverkat av finmalda djurben, är rikt på fosfor och kalcium, vilket hjälper till att främja en kraftig tillväxt, rotutveckling och rikligt med blommor. Applicera på våren för en långsam frisättningseffekt under växtsäsongen och igen på hösten för att främja rottillväxt och nästa års blommor.

Bomullsfrömjöl, är en torr biprodukt från bomullsproduktion, vilket förbättrar jordens struktur och ökar den allmänna växthälsan. Applicera en eller två gånger om året för en långsam frisättningseffekt under hela växtsäsongen. Eftersom det är något surt kan jordens pH behöva justeras med kalk eller annan alkalisk källa.

Kelpmjöl eller tångextrakt som det vanligen kallas innehåller mer än 70 vitaminer, spårmineraler och aminosyror som är viktiga för växternas övergripande hälsa. Tillgänglig som ett torkat pulver eller ett flytande koncentrat, kelp främjar rotutveckling, ökar immuniteten mot skadedjur och sjukdomar och stimulerar nyttiga jordbakterier. Detta kan vara en del av ett vanligt program under hela växtsäsongen.

Fiskemulsion, är ett utmärkt gödningsmedel för alla ändamål, främjar en frodig tillväxt, förbättrar markens struktur och stödjer nyttiga mikrober. De flesta källorna är ett flytande koncentrat, men det kan också säljas i pelletsform. Applicera var 2-4:e vecka för en kontinuerlig näringskälla som inte bränner växterna. Fiskgödsel används ofta i kombination med kelp.

Alfalfa, som ofta odlas som täckgröda, finns dock även i granulär eller pelletsform. En av de bästa övergripande organiska tillsatserna, alfalfa förbättrar jordens struktur och är rik på makronäringsämnen, mikronäringsämnen och spårmineraler. Det innehåller triacontanol, vilket är ett naturligt tillväxtstimulerande medel.

Anlägg en grönsaksträdgård i 6 steg

Börja odla din egen mat med dessa 6 grundläggande steg.

”Upphöjda odlingsbäddar är ett utmärkt val för nybörjare av trädgårdsodling för deras lätta underhåll och produktivitet.”

Har du någonsin funderat på att odla dina egna grönsaker, men vet inte riktigt var du ska börja? I så fall är du inte ensam. Att starta en grönsaksträdgård behöver inte vara så skrämmande. Genom att följa några grundläggande riktlinjer kan du vara på god väg att skörda din egen sallad eller gurka till den där sommarfräscha salladen.

Ätbart trädgårdsodlande har ökat i popularitet, med människor som söker en djupare koppling till sin mat och var den kommer ifrån. Hemodlade grönsaker som plockas färska ute i trädgården smakar bättre än de köpta i butik och är ofta mer näringsrika. Det är en stor tillfredsställelse att äta en mogen saftig tomat som du har odlat själv.

Steg 1 – Lär dig grunderna

Alla växter har grundläggande behov för sin överlevnad och trivsel, inklusive ljus, jord, vatten och näringsämnen.

Ljus

De flesta grönsaker behöver minst 6 timmars full sol om dagen. Gröna växter som sallad och spenat tål halvskugga. Rotgrödor som morötter och rödbetor klarar sig bra på en plats som bara får morgonsol.

Jord

En av de viktigaste aspekterna för att odla friska grönsaker är att tillhandahålla en bra jord. Inhemska trädgårdsjordar kan vara leriga, sandiga eller steniga. Grönsaker behöver en lös, väldränerad jord som gör att vatten och näringsämnen kan levereras effektivt till rotzonen. Lera eller en packad jord kan orsaka stående vatten, vilket resulterar i rotröta och andra sjukdomar. Sandig jord låter vatten och näringsämnen rinna genom för snabbt.

Utvärdera din befintliga jord med en jordtestning för att avgöra vad den behöver. Organiska tillsatser som kompost, gödsel och maskkompost kommer att förbättra dräneringen, jordens konsistens och tillföra näringsämnen. Om din befintliga jord är dålig, överväg att odla i upphöjda bäddar och använda en färdig jordblandning.

Vatten

Grönsaksväxter växer bäst med en konsekvent bevattning. Vattna plantorna lätt och ofta för att de ska få sina rötter etablerade. När plantorna blir större, vattna mer sällan och under en längre tid för att etablera djupare rötter. För mycket vatten kan leda till rotröta och svampsjukdomar. För lite vatten kan orsaka en hämmad tillväxt och dålig skörd.

Växterna kommer att behöva mer vatten under värme eller torrperioder. För att avgöra om dina växter behöver vattnas, stick ner fingret i jorden. Om det känns torrt 5-10 centimeter ner så är det dags att vattna.

Näringsämnen

Alla växter behöver näringsämnen för att växa, med fosfor, kväve och kalium som de primära näringsämnena. Många färdigförpackade gödselmedel är speciellt framtagna för grönsaker för att ta bort gissningarna för att bestämma vad dina växter behöver.

Jordens pH-värde

En växts förmåga att absorbera näringsämnen beror på nivån av surhet eller alkalinitet i jorden, känd som pH. Detta mäts på en skala från 1-14, där 1 är mest surt, 14 är mest alkaliskt och 7 är neutralt. De flesta grönsaker klarar sig bra i jord som faller inom det neutrala området, med vissa föredrar mer sura eller alkaliska.

Innan du planterar, så använd ett testkit för att bestämma din jords pH. Färdigtillverkade jordblandningar bör redan vara ordentligt balanserade under åtminstone den första växtsäsongen. Justera jordens pH genom att tillsätta kalk för att öka alkaliniteten, eller svavel för att öka surheten.

Håll det ekologiskt

Undvik kemiska gödningsmedel och skadedjurs- eller sjukdomsbekämpning så att maten inte blir förorenad.

Steg 2 – Välj en plats

Välj en odlingsplats

Du behöver inte ha en så stor trädgård för att odla dina egna grönsaker. Ett område som får minst 6 timmars full sol är allt som behövs för att komma igång. Även om det inte finns plats för ett dedikerat trädgårdsland, så kan grönsaker odlas i krukor på ett terrassdäck eller balkong, eller på olika delar av gården. Placera en tomatplanta i en plastbalja på en uteplats, kanta en gångväg med sallad eller odla ärtor i en hängande korgar.

Trädgårdsbäddar

En grönsaksodling kan planteras i plana eller upphöjda bäddar. Upphöjd jord värms upp snabbare på våren och ger en bättre dränering. Gör rader som löper från norr till söder för bästa solexponering och skapa gångar däremellan för en enkel åtkomst. Placera högre växter som majs och spaljébönor på norra sidan så att de inte skuggar mindre växter.

Upphöjda bäddar

Detta är ett bra alternativ för nybörjare, eftersom höjda bäddar är mer effektiva och hanterbara. Lådor gjorda av trä, plast eller metall som är fyllda med en kommersiell jordblandning. Fördelarna inkluderar: jorden värms upp snabbare, en bättre dränering, en högre skörd och ett mindre underhåll. Du kan bygga odlingslådor själv eller välja ett färdigt kit.

Odlingsbehållare

För dem med begränsat utrymme så kan många grönsaker odlas i behållare på en uteplats, terrassdäck eller balkong. Vissa växter, som ärtor, sallad, aubergine och dvärgtomater kan till och med odlas i hängande amplar eller i upp och nedvända planteringskärl.

Väx upp

Vertikal trädgårdsskötsel är ett annat bra sätt att maximera utrymme och produktion. Spaljéväxter som ärtor, bönor, gurkor, zucchini och tomater kan odlas med en spaljé eller annat stöd, som till exempel ett galvaniserat gårdsstängsel.

Steg 3 – Bestäm vad som ska odlas

”Säsongsgrödor inklusive sallad, spenat och ärtor kan startas under mitten av våren.”

Odla det du gillar

Gör en lista över grönsaker som du gillar att äta. Fundera på hur mycket du faktiskt kommer att konsumera och om du vill bevara något överskott.

Börja smått

Begränsa din önskelista till några få sorter som är lättast att odla. Håll det enkelt så att du inte blir överväldigad.

Gör en trädgårdsplan

Gör upp en plan på papper och gör ett schema över när du ska plantera. Du kan också inkludera påminnelser om när du ska gödsla och plantera om i en trädgårdsplanerare.

Gör dina läxor

Bekanta dig med de grönsaker du vill odla, samt vad som växer bra tillsammans (kallad sällskapsplantering). Det finns många onlineresurser såväl som trädgårdsböcker. Fröföretag inkluderar ofta en bra information på sina webbplatser om de grönsaksfrö de säljer. Ditt lokala trädgårdscenter eller plantskola kan ge mer specifik information för din region.

Attrahera pollinatörer

Plantera blommor som ringblommor och nasturtium i närheten av dina grönsaker för att locka till sig pollinerande insekter. Pollinering är avgörande för utvecklingen av grönsaker. Medan vissa växter är självpollinerande, behöver andra bin och andra insekter för att distribuera sitt pollen.

Steg 4 – Bestäm när du ska så och plantera

Den kalla säsongens grönsaker

Plantera sallad, rädisor, ärtor, broccoli och rotfrukter som rödbetor, potatis och morötter tidigt på våren. En del kan även planteras om på sensommaren för en höstskörd. Grönsaker för den kalla säsongen gör sig bäst i temperaturer på 5-25 grader C. Vänta tills all risk för frost är över innan du planterar utomhus. Unga växter kan skyddas med en fiberduk när det är risk för kyla.

Den varma säsongens grönsaker

Plantera tomater, paprika, majs, bönor, aubergine och gurka när vädret blir varmt på våren. De växterna behöver medeltemperaturer mellan 15-35 grader C. Var uppmärksam på ”dagar till mognad”, vilket indikerar hur lång tid det tar för grönsakerna att mogna. Med växter som tomater vilka tar längre tid att växa, se till att denna tidsram inte överskrider ditt genomsnittliga första frostdatum på hösten.

Successiv plantering

För en kontinuerlig skörd under hela växtsäsongen, så plantera mindre mängder snabbodlat som sallad, spenat, rödbetor, rädisor och buskbönor var 2-4:e vecka. Sluta plantera grödor under den varmaste delen av sommaren och återuppta när vädret börjar svalna igen.

Steg 5 – Börja från frö, lökar eller knölar

Lök kan odlas från frö, men är lättast att odla från lökar.

Odla från frö

Sorter som sallad, spenat, rädisor, rödbetor, morötter, bönor och ärtor är lätta att odla från frö och kan sås direkt i trädgården. Frön gror inom ett visst temperaturintervall, som varierar beroende på grönsak. Gallra ut raderna med plantor till rätt avstånd efterhand som de växer för att förhindra en överbeläggning.

Börja med småplantor

Nybörjare kommer att få bäst framgång med grödor som vill ha ett varmt väder, som tomater, paprika, gurka och squash, när de odlas från småplantor som köpts på ett trädgårdscenter. Långsamt växande sorter som vill ha ett kallt väder, som broccoli, blomkål, selleri och kål är också lättare att odla om man börjar med småplantor.

Odla från lökar eller knölar

Lök kan odlas från frö, men är lättast från smålökar. Vitlök odlas från klyftor, medan potatis produceras av knölar.

Steg 6 – Vårda din köksträdgård

Håll det rent

Håll planteringsområden fria från ogräs och annat skräp.

Kompost

Placera ett lager av kompost, halm eller bladkompost runt växterna för att dämpa ogräset och behålla fukten för ett enklare underhåll.

Skadedjur och sjukdomar

När växter ges rätt förutsättningar så är de mindre mottagliga för skadedjur och sjukdomar. Vissa sorter är även mer motståndskraftiga än andra. Problemen varierar med olika sorters grönsaker och beroende på region. Undersök detta innan du planterar så att du kan leta efter symtom och behandla det tidigt.

Skörda

Plocka grönsaker när de är mogna och krispiga för bästa smak. Använd grönsakerna så snart som möjligt, eller frys in eller gör inläggningar för senare användning.

Lär dig av dina misslyckanden

Det är lätt att bli avskräckt om grödorna inte går så bra. Även de mest erfarna trädgårdsmästare har framgångar och misslyckanden. Alla år är olika, och vissa faktorer, som vädret, är helt utom din kontroll. Ta reda på vad som gick fel och åtgärda problemet för nästa år. Fokusera på dina framgångar och se fram emot nästa år.

BONUS: Odla i behållare

Välj behållare

Nästan vad som helst kan bli en lämplig odlingsbehållare så länge den är tillräckligt stor, har en tillräcklig dränering och är livsmedelssäker. De vanligaste behållarna är av plast, trä eller keramik. Se till att behållarna är minst 30 centimeter breda och djupa, med tillräckliga dräneringshål i botten. Krukor kan placeras på sten eller någonting annat för en bättre dränering.

Jord

Använd en högkvalitativ organisk krukblandning, fyll behållaren till en 3-5 centimeter under kanten. Jorden kommer att sätta sig något under växtsäsongen. Använd inte jord från trädgården, eftersom den kan bli kompakt i en behållare, vilket resulterar i en dålig dränering.

Vatten

Växter i behållare torkar ut snabbare än de som är planterade i marken, så de måste vattnas oftare. Solexponering, väder, luftfuktighet och behållarstorlek har alla sin betydelse för hur snabbt jorden torkar ut. En allmän tumregel är att vattna var 2-3 dag, eller 1-2 dagar under heta perioder. Om jorden är torr några centimeter under ytan så är det dags att vattna.

Gödselmedel

Eftersom behållare måste vattnas oftare så läcker gödselmedlen ut snabbare. Om din jordblandning inte innehåller gödningsmedel, så lägg till ett långsamt släppande organiskt granulerat gödselmedel vid planteringen. Komplettera sedan med flytande fiskemulsion eller tånggödsel varannan vecka för ett extra tillskott.

Bästa grönsakerna för odling i behållare

Mindre grönsaker som bladsallat och spenat växer snabbt, vilket möjliggör successiva grödor. Andra bra val för odling i behållare inkluderar ärtor, rädisor, morötter, potatis, aubergine, paprika och tomater. Leta efter dvärgsorter som förblir mer kompakta.

Hur man komposterar

En solid grund är nyckeln till framgången för alla ansträngningar, och trädgårdsarbete är inget undantag. Liksom människor behöver växter en bra näring för att växa, frodas och bättre kunna avvärja effekterna av skadedjur och sjukdomar. Bra jord, som utgör grunden för en frisk trädgård, förekommer sällan naturligt, utan måste anläggas. Ett av de bästa sätten att förbättra den befintliga jordens bördighet och konsistens är att göra din egen kompost.

”Lär dig om kompostering: fördelarna, vad som ska inkluderas (och vad som inte ska) och hitta en rätt balans.”

Nästan alla inhemska jordar har brist på näringsämnen och tilt (fysiskt tillstånd), de flesta är för leriga, steniga, magra eller sandiga, vilket resulterar i en mindre än idealisk miljö för växter att trivas. Förbättring av jorden med kompost och andra näringsrika ämnen som boskapsgödsel eller mask förbättrar markens struktur, luftning och dess förmåga att hålla kvar vatten. Det hjälper också till med erosionskontroll, pH-balans och en hälsosam rotutveckling.

Vad är kompost?

I sin råa form består kompost av ett kolbaserat brunt material som döda löv och små kvistar, och kvävebaserat grönt material som gräsklipp, färska växter och växtbaserat köksavfall. Kompostering är processen att omvandla detta råmaterial genom nedbrytning med hjälp av nyttiga insekter, daggmaskar och mikroorganismer (bakterier och svampar) till en näringstät, jordliknande materia som läggs till befintlig jord.

Komposteringsprocessen

Kompostering kan vara så enkelt som att låta en försummad hög med växtskräp brytas ner av sig själv, vilket kallas passiv eller kallkompostering. Detta kan dock ta upp till ett år eller mer, med inkonsekventa resultat.

Aktiv eller varmkompostering påskyndar nedbrytningen genom att tillföra syre (vända högen), tillföra fukt och ha ett rätt kol-till-kväve-förhållande. Detta gör att mikroorganismer kan göra sitt jobb mer effektivt och höjer temperaturen till 50-70 grader C, vilket påskyndar processen genom att ”koka” högen. Genom att använda denna taktik kan kompostering utföras på så lite tid som 1 till 3 månader.

Vad ska en kompost innehålla?

För ett bra recept på en kompost så är det viktigt att ha rätt blandning av ingredienser. Kol och kväve är de två väsentliga elementen för kompostering, och det rätta förhållandet mellan kol och kväve är avgörande för en effektiv nedbrytning. Mikroorganismerna som ansvarar för att bryta ner växtmaterial smälter kol som energikälla, medan kväve intas för proteinsyntes.

En effektiv komposthög bör innehålla mer kol än kväve. För mycket kol kan dock bromsa nedbrytningen, medan för mycket kväve kan resultera i obehagliga lukter. Det optimala förhållandet är cirka 2 till 3 delar brunt material (kol) till 1 del grönt (kväve) i volym.

Kolkällor inkluderar: döda löv, vedartade grenar, barr, bark, sågspån, bruna papperspåsar, strimlat kontorspapper, tidningar, kartong, kaffefilter, halm och vedaska från eldstäder och vedspisar.

Kvävekällor inkluderar: nyklippt gräsklipp och andra gröna växter, frukt- och grönsaksrens, använd kaffesump, äggskal, tång, kelp, blodmjöl och boskapsgödsel.

Hur man gör en kompost

• Bryt ner det: Skär eller strimla växtmaterial i mindre bitar för att öka ytan, vilket gör att mikroorganismer kan smälta det snabbare.
• Gör lager: Lägg ner flera centimeter kvistar eller halm först för att ge dränering och luftning i botten. Alternerande lager av brunt (kol) och grönt (kväve) material ovanpå varandra – ungefär som man gör en lasagne – så att materialen är jämnt fördelade och lättillgängliga för mikroorganismer. Avsluta med ett översta lager av brunt material för att minska oönskade lukter. Fyll en liten kompost så full som möjligt, eller anlägg en kompost direkt på marken, cirka en meter hög.
• Lägg till en aktivator: Aktivatorer, även om de inte är nödvändiga, kan läggas till för att kickstarta nedbrytningen. Naturliga aktivatorer inkluderar kycklinggödsel, vallörtsblad, gräsklipp och färskt ogräs (utan frö). Andra aktivatorer eller starters är kommersiellt tillverkade och tillgängliga online.
• Tillsätt fukt: Vattna högen precis tillräckligt för att fukta, upprepa då och då om du inte får regelbundet regn. För mycket vatten kan göra högen för fuktig och dra ner temperaturen, vilket bromsar nedbrytningen. För lite vatten kan bromsa eller stoppa nedbrytningen helt. Konsistensen ska likna en våt svamp som har vridits ur. För att kontrollera fukthalten, plocka upp en handfull kompost och pressa den. Om vatten sipprar ut är högen för blöt. Om det inte finns några droppar alls så är högen för torr. Några droppar när det kläms anger att fukthalten är precis lagom.
• Täckning: Lägg presenningar, plastduk eller trä över en öppen hög för att behålla värme och fukt.
• Lufta: Vänd komposten var 1 till 3:e vecka med en höggaffel eller snurra den om du har en tumlare. Detta är också ett bra tillfälle att tillsätta mer vatten vid behov för att säkerställa att alla delar av högen förblir fuktiga.
• Neutralisera lukt: Tillsätt kalk eller kalcium om det behövs för att avskräcka flugor och neutralisera dålig lukt. Om komposten utvecklar en ammoniakliknande lukt, så tillsätt mer kolrika material som torkade löv eller halm.
• Övervaka temperaturen: Högens innertemperatur kan övervakas med en komposttermometer.

Hur man använder en färdig kompost

För nya odlingsbäddar eller rabatter: Förbered jorden före plantering. Lägg till ett lager kompost 3 till 10 centimeter tjockt ovanpå den befintliga jorden och blanda ner det till ett djup av 10 till 25 centimeter.

För etablerade odlingsbäddar: Lägg till ett nytt lager kompost 3 till 7 centimeter tjockt ovanpå jorden på hösten efter att plantorna vissnat ner, eller tidigt på våren innan plantorna bryter viloläget. Förutom att mata växterna så dämpar kompostlagret ogräs och håller kvar fukt.

För grönsaksland, inklusive upphöjda bäddar: Gräv eller vänd ner 3 till 7 centimeter ny kompost i början av växtsäsongen.

Miljöfördelar med kompost

Med köks- och matavfall som utgör upp till en tredjedel av allt hushållsavfall, så är kompostering ett utmärkt sätt att minska på dina sopor, såväl som ditt koldioxidavtryck. När organiskt material hamnar på deponier saknas oftast de nödvändiga förutsättningarna för en optimal nedbrytning, vilket skapar skadlig metangas i processen som bidrar till en global uppvärmning och klimatförändringar. Kompostbehållare under köksbänken gör det enkelt att förvara dina rester innan du lägger dem i din kompostbehållare eller hög.

Kompostera inte detta

Avföring från köttätande djur – inklusive hundar och katter – det kan innehålla parasiter och farliga bakterier som är svåra att döda med traditionella komposteringsmetoder.

Kött, ben och fiskrester bryts ner långsamt. De kan också locka till sig skadedjur och orsaka obehagliga lukter.

Olja och fett bryts ner långsamt och lockar till sig skadedjur, samt orsakar lukter.

Stora träbitar bryts ner för långsamt.

Tryckimpregnerat trä eller järnvägsslipers innehåller skadliga kemikalier.

Växtmaterial såsom gräsklipp som har behandlats med kemiska bekämpningsmedel eller gödningsmedel bör utelämnas. Det är viktigt att producera en ren organisk kompost – särskilt om du odlar mat – så att du inte utsätter dig för kemikalier som kan vara skadliga för din hälsa.

Håll borta frön från invasiva växter, samt ogräsfrön, som kan gro om komposten inte blir tillräckligt varm under en tillräckligt lång tid. Det tar 30 dagar vid 70 grader C för att döda de flesta ogräsfrön.

Tillför inte sjuka växtrester, eftersom patogener kan förbli vid liv i en färdig kompost och spridas till friska växter i trädgården.

Typer av komposter

Komposttunnor eller -kärl

Tillverkade komposttunnor eller -kärl säljs huvudsakligen online och via vissa plantskolor och trädgårdscenter. Dessa behållare, som vanligtvis är gjorda av trä, metall, trådnät eller plast, är utformade för att släppa in luft och vatten samtidigt som skadedjur hålls ute. Vissa är stationära, där komposten vänds för hand. Komposttumlare vänder materialet med en snurrmekanism. Dessa är lämpliga för mindre urbana gårdar och lägenheter med en uteplats eller balkong.

Gör en kompostbehållare själv

Du kan också göra en kompostbehållare själv av något så enkelt som en soptunna, plasttunna eller trälåda. Var kreativ och kom på ditt eget unika system.

3-delad kompostbehållare

Om du har en stor trädgård eller odlingsareal och räknar med att göra mycket kompost, så kan du anlägga en hög eller bygga ett mer utarbetat system. Detta kan bestå av en eller flera behållare, vanligtvis gjorda av trä, trådnät, metall eller betongblock. Ett system med tre behållare möjliggör en kontinuerlig produktion, eftersom kompost i olika nedbrytningsskeden överförs från en behållare till nästa. Den första behållaren är för färskt växtmaterial, den andra för kompost när den bryts ner och den tredje för kompost i sin slutfas som så småningom kommer att läggas ut i trädgården.

Ytterligare komposttips

Ta reda på vad din jord behöver: Ett jordtestkit analyserar din jord med avseende på pH och näringsnivåer och ger den information du behöver för att rätta till eventuella brister. Mer sofistikerad analys är tillgänglig via privata företag, såväl som många lokala tjänster. Upprepa testerna vartannat eller tredje år.

Håll pH-balansen i schack: Jordens pH, som hänvisar till surhet eller alkalinitet, påverkar en växts förmåga att ta upp näringsämnen från jorden genom sina rötter. Vissa växter, som rhododendron och azaleor föredrar en sur jord, medan många grönsaker föredrar lätt alkaliska förhållanden. Andra växter klarar sig bäst med ett neutralt pH, eller är toleranta för ett brett spektrum av förhållanden. Regioner som får mer nederbörd tenderar att ha en något sur jord, medan torra klimat tenderar att ha mer alkaliska förhållanden. Justera jordens pH genom att tillsätta kalk för att öka alkaliniteten, eller svavel för att öka surheten.

Maskkompostering: En annan metod för att producera organiskt material för din trädgård är genom maskkompostering. Att föda upp röda maskar – även kallade kompostmaskar –  en sluten behållare producerar en kompost (avfall) som är något av det mest näringsrika material som finns i naturen.

Processen är enkel: Använd strimlade tidningar eller kartong och lägg till köksrester. Maskarna kommer att äta sig igenom materialet och producera avfall i processen. Detta avfall kan sedan läggas ut i din trädgård. Maskar och lämpliga behållare och kan köpas online.